Det här är ingen utmaning, men en liten försynt undran.
När jag ser alla fantastiska skapelser som visas upp i bloggvärlden blir jag nyfiken på hur och varför ni började med att sy, måla, fota, pyssla, sticka, virka, dreja......
Hur började det och hur har ni lärt er allt ni kan? Vad skulle ni vilja kunna bättre?
Själv tror jag att det började med fri tillgång till symaskin och tygbitar och med en sykunnig mamma i närheten. Producerade mängder av dockkläder, små kuddar och annat smått och gott. Slöjden i grundskolan bidrog en del och sedan har sytt och sprättat och sytt igen. Det finns också mycket att lära av alla duktiga sybloggare. Jag misstänker att det finns många bra knep exempelvis för detaljer av olika slag som jag skulle kunna ha nytta av och jag skulle väldigt gärna lära mig mönsterkonstruktion. Kanske går jag en kurs någon gång, men tillsvidare får jag väl fortsätta att pröva mig fram, och sprätta....
Om ni har lust att svara på frågorna kan ni göra det här eller på er egen blogg. Skriv i så fall ändå en kommentar, jag vill inte missa era svar. Lite nyfiken!
Har länge tänkt att sy en mössa, men det har kommit en massa klänningar och kjolar ivägen. Behovet var stort så jag gav mig på att sy min första mössa, inspirerad av alla mössor runt om på olika sybloggar. Ritade av en befintlig mössa, först blev den för stor, men efter några försök tyckte jag att den blev lagom. Dottern är nöjd.
Min syster och jag skickade in en ansökan om att få vara med på en marknad. Vi fick vara med och nu känns det lite läskigt. Om vi vågar, så ska den här kjolen med. Allt material utom tråden från loppis.
Jag hann klart! Tiden för Karins UFO-utmaning går ut i morgon och då hinner jag inte sy, så det var nu eller aldrig. Av någon anledning har den här tunikan legat halvt tillklippt sedan i våras. Mönstret är samma som till den rutiga i tidigare inlägg. Eftersom jag har upptäckt att det är roligt att virka fick den virkad knapp, hälla och blomma. I knappen satte jag en pärla och virkade runt den.
En loppisgardin blev en tunika till dottern. Den gula kaninknappen valde hon själv ut. Jag vet inte, kanske borde jag klippt oket på skrå så att rutorna hade hamnat på sned, eftersom det inte går att mönsterpassa på grund av rynkningen. Det hade nog blivit lite snyggare. Annars gillar vi den, jag och dottern.
Vad roligt att så många ville berätta om sin kreativa bakgrund här. Det ramlar fortfarande in kommentarer och läsningen är jätteintressant. Tack!
Jag var med i den här tävlingen och vann ett tröstpris! Idag kom priset med posten. Tusen tack! Ett jättefint block och ett jättefint vykort ifrån Jag blommar, följ länken och titta på allt det fina som finns där!
Sonen tycker nog att han kan få vara med här ibland. Visst syr jag till honom, men inte alls lika mycket som till dottern eftersom han inte vill ha klänning. Som jag skrev här så tycker jag att det är roligt att sy kläder för lek, så sådana får han i varje fall.
aW.jpg)
